Maj 012017
 

Inlägg #60

Wow bara 40 inlägg till så har man klarat att blogga i 100 dagar. Helt otroligt. Jag kan ju säga att jag har fått upp intresset igen att blogga och även om det blir trista blogginlägg vissa dagar, känsliga inlägg andra dagar så tycker jag om det. Kommer sakna det när dagarna är slut, men jag kommer fortsätta blogga dagligen ändå. Det har jag bestämt mig för. Och jag hoppas att ni kommer fortsätta läsa min blogg.

Ny månad, ny vecka och nya tag.
Jag hoppas faktiskt att vi kommer få en bra månad i vårt getto för just nu har vi inte råd att flytta hur mycket vi än vill göra det. Denna kväll är grannarna väldigt dryga med att flytta saker och springa runt som yra höns. Aldrig är de tysta. Tåls att säga ifrån hos husvärden…igen. Inte lönt att ringa störningsjouren för de skulle inte hinna hit innan de lugnar ner sig så…Hoppas de kan hålla tyst när jag ska lägga mig. Hoppas även att den riktiga värmen ska komma hit nu så vi slipper vinterkläder och saker och kan ta fram tunnare jackor.

Imorgon är det dags att åka till förskolan där jag är vikarie och fixa mitt intyg och lämna in till de sociala samt avslaget från CSN. Ska mejla soctjejen också när jag kommer hem och be henne handlägga vår ansökan så fort som möjligt helst denna vecka och ge oss beslutet.

Maken ska även ringa dem imorgon för vi måste ha ut dessa inom en vecka, men jag hoppas att jag får ett jobb helst nästa vecka eller något. Jag måste ju få något snart.
Skrev in mig på vikariebanken…igen tredje gången gillt. Någon gång måste de ju anställa mig. Jag har inte gjort något fel men vissa förskolor är inte snälla mot vikarier eller känner de sig hotade av oss? Jag är lika kompetent och professionell som all ordinarie personal så jag förstår inte varför vikarier ska få sämre behandling.
Barn älskar mig (speciellt små barn) och känner sig trygga med mig. Stora barn älskar rita teckningar till mig. Är det mitt fel att de föredrar mig framför ordinarie personal?
Får dock se om de svarar. Trist bara att jag måste jobba i hela Malmö…även i Rosengård vilket tar evigheters evighet att åka här ifrån. Och med tanke på området är jag inte sugen på att jobba där, därför hoppas jag på en fast tjänst någonstans där jag sökt eller en tjänst på Izabellas gamla förskola.

Idag satte vi upp vårt bord som min pappa lämnade i lördagsmorse.
Innan har vi haft ett runt glasbord som bara såg konstigt ut när det stod i köket och stolarna var sönder så det behövdes bytas ut. Dessutom var det bara ett fyramansbord.

Blev ett helt annat kök när vi fick upp detta bordet. Kommer en stol till nu i veckan så att alla kan sitta vid bordet. Nu har vi bara en av de gamla stolarna. Vaxduk och dynor ska tillkomma.


Första middagen på många år vid vårt ”nya” begagnade bord.
Må det bli fler middagar. Men det blir det om barnen får bestämma. Det är mycket trevligare…och ingen Disney junior längre haha.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise