«

»

Maj 25

Skallebank

Inlägg #84

 

Ännu en dag med skallebank jag kan inte fatta var det kommer ifrån eller vad det beror på, men jag har mina misstankar och även maken kan berätta för mig.
Stress beror det på. Mycket handlar om att vi bor i den skithålan vi bor i, i området där man knappt vet hur en dag till en annan ska vara. Här kan vara hur lugnt som helst men också mycket skjutande och andra saker. Jag blir stressad av att bara höra grabbarna utanför skrika och gapa och ha sig för man vet aldrig om någon plockar upp ett vapen och börjar skjuta.
Stressen beror även på vår ekonomiska situation att myndigheter ska klydda med oss. Det har gått drygt tre veckor sedan vi lämnade in vårt yttrande och intyg till förvaltningsrätten och det verkar som att de tänker ta ännu fler dagar på sig för att ta beslutet om de ska ge oss avslag eller ge oss rätt.

Överklagan till soc med brev från farmor(barnens då), mejl från överförmyndaren och intyg från banken angående barnens sparande som farmor sparar och inte vi. hade det varit VI som hade sparandet så hade vi ju inte haft något val än att ta de pengarna, men nu är det alltså farmor som sparar och dessa får inte vi föräldrar röra. Men det fattar inte soc överhuvudtaget.
Sen CSN som vill ha en massa papper för att de ska kunna fortsätta behandla hans ansökan om nedsättning så vi får ut studiemedel.Bara en massa problem.

Det som också stressar mig är det här med jobb att jag som är utbildad pedagog och barnskötare inte kan få en anställning som det. Det är inte rättvist att outbildade människor ska få anställning inom förskolan och att folk med verkligen utbildning inte får det.
Måste man vara kaxig för att ens få ett jobb?
Vad måste jag göra för att ens få en anställning? Varför vill inte arbetsgivare anställa mig?
Jag vet inte varför. Kan det vara på grund av min personlighet? Att jag är blyg? Tillbakadragen?
Det är något som jag hela tiden jobbar med. Hade inga problem med föräldrakontakten på praktiken så jag kommer ju verkligen inte ha det när jag väl får en anställning.

Jag håller på att ge upp hela tiden men kraften att fortsätta kämpa får jag från barnen för att de ska kunna få det som de vill ha. Jag vill kunna köpa kläder till dem, att kunna ta med dem till bio och göra roliga saker. Slippa behöva vrida och vända på varje jäkla krona månad in och månad ut…det börjar bli så tröttsamt. Vi har till hyran varje månad för jag vägrar ha hyresskulder, vi har mat på bordet, rena hela kläder tack vare ett stort nätverk.
Men ibland när allt känns  extra jobbigt kan jag bara bli ledsen över hela vår situation. Varför ska vi råka ut för en massa skit hela tiden? När ska det vända?
Men sen tar jag mig samman och går vidare. Kämpar för mina barn och för min familjs skull.
För detta klarar vi tillsammans.

Jag gör allt för er.

Jag tror, att halsbandet jag vann i en bloggtävling i november hjälper mig väldigt mycket.
Kraften som finns i det får mig att kämpa vidare, oavsett hur mycket jag trillar så reser jag alltid mig upp.

”Be stronger than the storm”

Jag tror att om allt ordnar upp sig med allt så tror jag att min stress och huvudvärk kommer förvinna. Det kan jag nästan garantera.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>