Sep 05

Jag lever på hoppet

Vi söker ju ny lägenhet och har stått i kö i Vellingebostäder sedan jag vet inte när, säkerligen i över 5 år och jag har länge velat flytta tillbaka till Vellinge kommun. Jag trivs verkligen inte i Malmö längre vilket är tråkigt då det en gång var en bra stad. Jag är inte rädd när jag går nere i mina gamla hemtrakter och där är definitivt inga skottlossningar….och förmodligen ingen som hamrar och spikar och leker Byggare Bob i tid och otid….och då menar jag på kvällar klockan tio på kvällen.
bob
//Bild lånad från Google//

På fredag ska vi på vår första visning på en femma (stod det i alla fall på planritningen).
Jag lever på hoppet just nu för jag vill bara här ifrån.
Dessutom så bor mina föräldrar nära om vi får den….
Ska det äntligen gå vår väg nu?
Är det äntligen vår tur efter 13 år i detta området att få flytta?
Jag hoppas hoppas hoppas, men det kan bli problem med skolan. Vi vill att barnen ska gå i Malmö men å andra sidan flyttar vi ner så har vi tre skolor att välja på och dessutom så behöver Max enbart två år på högstadiet. Men det löser vi i fall vi får lägenheten. Grundskolor finns där gott om och en del förskolor också.
Men just nu lever jag på hoppet och hoppet är det sista man tappar.
Så snälla kära läsare, håll era tummar och tår att vi får denna lägenhet och att jag får någon anställning på någon av de förskolor som jag sökt till. Jag har tre intervjuer denna veckan och hoppas jag kommer få jobb på någon av dem. Men vi får se…jag lever fortfarande på hoppet.
Jag vill åka hem, hem till min älskade ”håla” där jag växte upp.
Mitt Höllviken
Min ridskola 🙂

Nu ska jag gå och lägga mig.

Ci vediamo ciao. / Louise

Kommentera

Your email address will not be published.